Tag Archives: arbetsgrupper

Lek på jobbet

I likhet med tidigare studier på barn och hur lek främjar deras kreativa prestationer har forskare undersökt hur lek påverkar vuxnas kreativitet. Ett exempel på detta är ett experiment som visade hur ett energiskt dataspel där spelare tävlar i dans förbättrade kreativiteten hos unga vuxna. Ytterliggare studier har visat att olika rollspels- och improvisationslekar leder till ökad kreativiteten hos medarbetare.

En annan studie om hur en lekfull inställningen påverkar vår arbetsprestation undersökte hur presentationen av en arbetsuppgift påverkar hur den utförs. Presenterades en utmanande arbetsuppgift som “arbete” fokuserade försökspersonerna på att göra sakerna rätt, på kvantitet och var måna om att jämföra sig med andra i gruppen. Presenterades samma uppgift som “lek” blev deltagarna mer motiverade, fokuserade mer på kvalitet och gjorde mycket mer kreativa arbeten. Så själva inramningen av aktiviteten som lekfull eller som arbete påverkar inte bara kreativiteten, men också arbetskvaliteten och arbetsglädjen under tiden.

Att bara föreställa sig själv som barn verkar aktivera vår lekfullhet och öka kreativiten. I en mycket intressant studie bad forskare sina vuxna studiedeltagare att skriva en berättelse om vad de skulle hitta på om skolan/arbetet var inställd i dag. En grupp fick dock instruktioner att de skulle föreställa sig att de var sju år gammal. Efter skrivuppgiften fick de göra kreativitstester. De personer som hade föreställt sig som sjuåring under skrivuppgiften blev mer kreativa än de som skrev som vanligt. Forskarna tror att processen att tänka på sig själv som ett barn, även under en kortare tid främjar en lekfullt, utforskande och ett kreativt tankesätt.

När det gäller lärande som vuxen så finns det också stöd för att även här hjälper det om man har leksinnet kvar i vuxen ålder. Studier som har tittat närmare på lekfullhet hos vuxna har kommit fram till att en lekfull personlighet leder till bättre skolprestationer hos universitetsstudenter, samt det finns ett starkt samband mellan en lekfull personlighet och psykologisk hälsa och välbefinnande.

Lek och kreativitet
Ett område där lekfullhet verkligen kan tillföra något till arbetslivet är när den används för att främja kreativiteten hos medarbetarna. Genom lek skapas en miljö där nya beteenden kan utformas och testas utan att hotas av kritikens hinder. Du har säkert sett bilder eller reportage från något coolt företag där medarbetarna spelar basket eller pingis på arbetstid eller där kontoren ser ut som en lekplats. Syftet med att föra in leken är först och främst för att släppa loss medarbetarnas kreativitet, att få dem att experimentera och tänka i nya banor.

Idén om att lek främjar kreativitet är inte all ny. Sigmund Freud tyckte att källan till all kreativitet fanns i leken, och hans efterföljare Winnicott ansåg att leken äger rum i gränszonen mellan personens inre värld och den externa verkligheten och att leken därför var central för kreativiteten. I sin omfattande genomgång av forskningen om sambandet mellan lek på jobbet och kreativitet drar forskarna Mainemelis & Ronson 1 slutsatsen att det är i leken som kreativiteten föds.

Personer med avvikande åsikt främjar gruppkreativitet

http://www.sprintusers.com/gallery/files/5/9/9/6/2/Mitchell330_apple2.jpgPå jobbet sker mycket av det kreativa arbetet i grupper. Detta trotts att de flesta studierna kring arbetsgruppers kreativitet visar att grupper är faktiskt mindre kreativa än individerna var för sig. Det rätt bra bevisat att brainstorming fungerar dålig i de allra flesta arbetslag. Anledningen till detta är att grupper tenderar att fokusera på att att nå konsensus. De vill komma överens om något, ett mål, ett arbetssätt etc. Och ofta blir det viktigare att snabbt komma överens om något än att utforska många olika alternativ.  Problemet blir speciellt påtagligt när det finns en majoritet i gruppen. Om flera av arbetsgruppens medlemmar tycker på ett sätt så visar forskningen att resten av gruppen då väljer att anpassa sig och börja hålla med majoriteten. Om det i en arbetsgrupp som diskuterar framtidensmarknadsföringsstrategier finns en stark majoritet som vill satsa på social medier så kommer resten av gruppen att tendera att alldeles för snabbt börja hålla med majoriteten. Denna tendens att snabbt komma överens samt att gruppmedlemmar tenderar att hålla med majoriteten hämmar kreativieten. Det finns dock en lösning påproblemet:

På engelska heter det dissent. På svenska skulle man säga att dissent är när en person har en avvikande åsikt som går emot de rådande idéerna. För att arbetsgrupper ska bli kreativa behöver de åtminstone en person med avvikande åsikter. Professor Carsten de Dreu som studerar fenomenet skriver  “The reality is we need dissent. Without dissent, society would come to a halt; we wouldn’t change or create or innovate. But dissenters are despised or ignored or persecuted by the majority.” Med hur är det då när den avvikande åsikten eller förslagen är helt felaktiga eller oanvändbara? Det spelar faktiskt ingen roll – även felaktiga avvikande åsikter gör arbetsgruppen mer kreativ och förbättrar förmågan att fatta beslut. Personen eller personerna med avvikande åsikter fungerarar som en befriare och gör det därmed lättare för resten av gruppens medlemmar att tänka själva och uttrycka sina idéer istället för att bara hålla med majoriteten.